Kallet till Apollons tempel

Ruinerna av Apollontemplet i Delphi.

Detta är del två i min berättelse om min senaste spirituella resa till Grekland: Ancient gateways.

Då vi med taxi färdades in i Delphis frodiga bergslandskap för ett år sedan var det som att stiga in i en annan, högre dimension. På denna plats kan man känna Gaias innersta väsen, hela platsen vibrerar i Gudinnans kraft och Delphi öppnar sig som en varm, kärleksfull famn med sina djupa, frodiga dalar och omgivande bergstoppar. Det fantastiska mötet berörde på djupet och väckte en innerlig känsla av att ha kommit hem. Då vi drygt två dagar senare var tvungna att lämna Delphi för att fortsätta vår resa till Kreta så strömmade tårar nedför våra kinder på flera av oss själssystrar som den gången reste tillsammans till Delphi. Det var ett sant kall som fört oss dit och det var samma kall som senare skulle föra oss tillbaka.

Vägen till den arkeologiska platsen.

Redan under senhösten, någon gång efter att jag återvänt från retreatet Echoes of the gods på Kreta, så blev jag kallad tillbaka genom en dröm. Ända sedan jag var barn har jag tagit emot högre budskap genom drömmar och denna dröm var just en sådan dröm då jag befinner mig mellan världarna, då energierna är högre än i en vanlig dröm och då mina guider är starkt närvarande. I drömmen befann jag mig vid Apollontemplet i Delphi. Ovanför templet, högt upp i luften, ser jag symbolen Epsilon, en grekisk symbol och ”nyckel” som var en helig symbol för solkulten och guden Apollon och var placerad på Apollontemplet. Epsilon symbolen snurrade runt i luften och utgav en signal med jämna mellanrum, en signal som endast kunde höras av de som i ett tidigare liv avlagt ett löfte att tjäna denna heliga plats som väktare och som fortfarande har detta löfte aktivt i sin själsväg. Jag hade redan haft tankar på att bege mig till Delphi igen innan drömmen, denna gång ville jag utforska platsen lite mer med syftet att reka inför ett framtida retreat. Jag hade därför frågat runt bland mina spirituella vänner om det var någon som ville följa med mig. Då var det ingen som kunde. Men efter att den där drömmen kommit till mig dröjde det inte lång tid förrän flera av dem jag frågat plötsligt hörde av sig och sa att de ville följa med. Detta gjorde de utan att jag berättat för dem om drömmen så kallet måste ha gått ut till dem också på ett eller annat sätt. Vi var nu sju kvinnor som skulle åka till Delphi denna gång, varav flera av oss hade rest dit tillsammans även förra året.

En stabil pelare vid änden av Apollontemplet.

Detta år besökte vi den arkeologiska platsen där ruinerna av Apollontemplet befinner sig tidigt på morgonen. Solen lyste mjukt upp platsen som en gång varit ett heligt center dit människor från hela Medelhavsområdet hade vallfärdat till under Antiken för att möta det ökända oraklet i Delphi. Så här vid öppningstid var det ännu stillsamt och rofyllt inne på tempelområdet även om alltfler människor trillade in vart eftersom tiden fortlöpte. Vi strosade runt bland välbevarade ruiner som tillsammans med den betagande utsikten över bergen och den gröna dalen nedanför vittnar om vilken fantastisk plats detta måste ha varit under sina glansdagar. Nu står de resliga pelarna där som kvarstoder av en episk era då denna plats var naveln i världen och Europas främsta spirituella center. 

Apollons gyllene strålar silar genom trädkronan under vilken vi sitter.

Vid änden av Apollontemplet finns ett stort träd under vilket vi satte oss tillsammans. Detta var samma plats vi samlat oss vid förra året då vi besökte den arkeologiska platsen och den gången så hade ormen Pythia uppenbarat sig för mig. Denna gång uppenbarade sig inte Pythia, istället blev vi guidade att med våra gemensamma krafter öppna upp portalen som befinner sig på denna plats. Det är en stjärnportal som förenar oss med galaktiska världar bortom jorden men som tvingats stänga ned då det under en lång tid, av olika skäl, inte har varit säkert att hålla den öppen. Nu är tiden kommen för att öppna portalen igen, denna portal och många andra portaler på jorden. Det var underbara energier som kom in för att bistå oss: gudinnan Athena, Apollon och prästinnorna vilka varit verksamma på platsen som väktare och som nu tog form genom oss. Vi blev försedda med ett varsitt spjut av Athena som en symbol och initiering i tjänstgöringen som väktare av denna heliga plats, även i detta liv. Det var oerhörda krafter som kom igenom när själva portalöppningen sedan skedde, men också störande energier. Bakom oss ställde sig en grupp turister som väsnades och förde ett väldans liv och längre bort, vid ett vaktbås, stod en vakt och blåste högljutt och ihållande i sin visselpipa nästan som om det var oss hon ville stoppa från det vi höll på med. Men de störande energierna kunde inte hejda oss för portalen öppnades ändå. Öppningen av portalen är dock en gradvis process som kommer att pågå en tid och som vi kommer att vara delaktiga i på ett högre plan, i synnerhet om nätterna då vi sover. 

En av tempelområdets riktiga tempelväktare.

De återstående dagarna vi befann oss i Delphi återvände vi till tempelområdet varje dag för att koppla upp oss till de fantastiska energierna. Vi satte oss då utanför den inhängda arkeologiska platsen, på en bänk med en bedårande utsikt över bergen och den gröna dalen. 

Energierna i Delphi är otroligt helande och välgörande var man än befinner sig men i området runt den arkeologiska platsen är energierna extra påtagliga. Var gång jag befann mig i området kände jag en stark aktivering i hjärtchakrat och en stark uppkoppling med både Gaia och kosmos. På bänken där vi satt utanför tempelområdet hade vi även en fantastisk utsikt över det avskilda område där Athenas tempel befinner sig. På vår sista dag i Delphi öppnade sig en portal till Sanningens tempel ovanför Athenas tempel. I den energi som flödade in från Sanningens tempel fanns tydligt Athenas närvaro tillsammans med uppstigna mästaren Hilarion och den smaragdgröna ordern. Det kom igenom en mycket djup och välgörande healing för oss alla som läkte oss på individnivå, såväl som kollektivet. För min del upplöstes en svår karma från Egypten och denna tidigare djupt skadade del av mig själv upphöjdes nu i ljus och blev helt och hållet läkt. Det var en oerhörd frid och behagfull harmoni som infann sig efter detta.

Den djupa dalen nedanför Arkeologiska platsen i Delphi.

Det har varit känt för mig länge att det i ett av mina själsliga uppdrag ingår att föra ned kunskap och visdom från Sanningens tempel, vilket egentligen befinner sig på det eteriska planet ovanför Kreta, men som i en svunnen tid hade ett stort inflytande i de heliga templen även i Delphi och i Aten. Denna uppgiften bär jag tillsammans med många andra personer och ledda av gudinnan Athena, uppstigna mästaren Hilarion och prästinnorna från smaragdgröna ordern så skall vi förankra och återaktivera visdomen från de eteriska mysterieskolorna på jorden igen. Retreatet Echoes of the gods som jag håller för andra året denna höst, i oktober, är också en del av detta uppdrag då vi vid foten av kraftplatsen Idaberget bor i ett fantastiskt hus som under vår vistelse kommer vara vårt heliga tempel och platsen för våra stämningsfulla ceremonier. 

Vi ser fram emot att återse Delphi nästa år!

Vår resa till Delphi detta år var en lika fantastisk upplevelse som förra året och denna gång stannade vi dessutom i fyra dagar. Efter dessa dagar kände jag mig ganska så fullmatad av aktiveringar, healing och transformation men hade ändå lätt kunnat stanna en hel vecka. 

Då det var dags att lämna Delphi denna gång så skiljdes våra vägar åt, tre av oss begav sig till Aten, två reste vidare till en grekisk ö och de övriga två åkte hem till Sverige. För min del var det fantastiskt att avsluta vår magiska resa i Aten, mer om detta kommer jag skriva i nästa inlägg.

Då jag befann mig i Aten kom för övrigt ännu en mellanvärldsdröm. Jag såg mig då återförenad tillsammans med de övriga själssystrarna och vi var tillbaka i Apollontemplet där vi i samverkan med de högre krafterna såg till att hålla flödet öppet i portalen till stjärnorna.

Magdalena Kay ✨